Arbetsterapisverige: Nyheter och kunskap (OT Sweden: News and Knowledge)

Updated: Nov 8

June 14, 2019

Hjälpmedel förskrivs inte jämställt


Hjälpmedel förskrivs olika till kvinnor & män, men det är svårt att fastslå huruvida skillnaderna är omotiverade eller inte. Det framkommer i Socialstyrelsens rapport om ”Systematiskt jämställdhetsarbete inom hjälpmedelsområdet”. Rapporten syftar till att lyfta arbetet kring jämställhetsarbetet då vi har mycket kvar att jobbat med i detta område.


Lite bakgrundsfakta: under 2014 förskrevs det totalt 1,596,000 st hjälpmedel i Sverige (676,000 individmärkta, 920,000 ej märkta). Ca 1 miljon använder något hjälpmedel varav 70% av dessa är 65+ & ca 50% av alla personer med insatser enligt SoL & LSS är hjälpmedelsanvändare.


Rapporten visar att 2/3 av landets Hjälpmedelsverksamheter har styr- eller policydokument som innefattar jämställd-het. Men bara 35% av verksamheterna har t.ex. könsuppdelat statistik över sina hjälpmedel. T.ex det vanligare förskrivs hus-hållsnära hjälpmedel till kvinnor. Samtidigt som män oftare har eldrivna rullstolar förskrivna.


Socialstyrelsen ger några goda exempel på verksamheter som bedriver arbete för jämställdhet. Utöver detta avser Socialstyrelsen att komplettera hjälpmedelsutbildningen med en modul om just jämställdhet.


Fakta från källor i rapporten:

Gällande förflyttningshjälpmedel är fördelningen av hjälpmedelsanvändare ålder 75+ - Män 20%, kvinnor 40%. Vid ålder 85+ är siffran – män 55%, kvinnor 70%.

Vad gäller unga är sifforna tvärt om, fler pojkar har hjälpmedel än tjejer. Barn 0-17 – pojkar 61%, flickor 39%.


Vi som arbetsterapeuter behöver ställa oss frågan kring våra normer & arbete kring jämställdhet. Även om faktorer som patienter & deras närstående påverkar vilka hjälpmedel som kan tänkas önskas så är det i slutändan som har makten att förskriva hjälpmedel.


Sist vill jag säga att det är Socialstyrelsen som bara tittat på fördelning av kön. Andra faktorer kring diskriminering är inte med. Jag hade själv önskat att kunna se flera urval till denna statistik för att verkligen se hur jämställt vi jobbar.

________________________ https://bit.ly/2MM9hgU

https://bit.ly/31vgeWU

https://bit.ly/2wSe7yi

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




June 11, 2019

Ny forskning från WFOT och BJOT


Här i dagarna kom WFOT ut med sin nya Bulletin (WFOTs egna tidning som kommer ut 2 ggr per år) med temat Practicing across cultures. Dessutom släppte BJOT fyra nya artiklar på sin sida Editors Choice, vilket innebär att dom under en period är gratis fulltext.


För oss dödliga som inte har möjlighet till olika databaser är detta två bra källor till forskning och artiklar, som dessutom kommer från två bra instanser.


Artiklarna på BJOT kommer du enkelt åt direkt via länken nedan, eller gå in på BJOTs hemsida och scrolla ner en bit till Editors Choice 2019.

För att komma åt WFOTs Bulletin behöver du skapa ett konto på WFOTs hemsida. Det är gratis och du får tillgång till mer än bara deras Bulletin. På WFOTs hemsida kan du även komma åt Occupational Therapy International Online Network (OTION), WFOTs nyhetsbrevet WFOT E-news samt olika former av material till t.ex. arbetsterapins dag.


Temat på senaste numret är som sagt Practicing across cultures. I skrivande stund är den mest lästa artikeln Use of mobile ‘apps’ in occupational therapy: Therapist, client and app considerations to guide decision-making.


Men det finns en massa mer att läsa. Dessutom har du tillgång till alla tidigare tidningar. Som sagt kommer det ut 2 st per år och senaste upplaga är nummer 75:1 i turordningen.


Hoppas ni hittar något intressant att läsa och diskutera på era arbetsplatser.


Ha en fortsatt bra vecka!

________________________ https://www.wfot.org/news/2019/wfot-bulletin-751-practicing-across-cultures-is-now-available


https://journals.sagepub.com/topic/collections-bjo/bjo-8/bjo

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




June 07, 2019

ADL aktiviteter i digitala livet


Här om dagen var det #wmty2019 dagen. Många som engagerade sig för denna dag skrev om jämlikhet. Att alla ska ha lika villkor i vårt välfärdssamhälle.


Som arbetsterapeuter är vi lite av experter på tillgänglighet. När detta ordet dyker upp tänker nog dom flesta på en fysisk tillgänglighet. Allt från bostadsanpassningar, offentliga miljöer och hjälpmedel är nog det vi oftast pratar om när det är tillgänglighet som står på agendan.


Men som jag lyft tidigare blir det allt vanligare att diskussionen även gäller en digital tillgänglighet. Folkhälsoinstitutet lyfter fyra hörnpelare för en god hälsa är: social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor.


Där social gemenskap och stöd samt meningsfullhet får en allt störa betydelse i våra digitala aktiviteter. Varav vi som arbetsterapeuter behöver vara medvetna om hur vi kan stötta dessa hörnpelare för våra patienter. Detta då ca 1,1 miljoner svenskar lever i ett digitalt utanförskap, vilket kan skapa ett socialt utanförskap. SVTs inslag som ni ser i länkarna nedan skriver utifrån äldres perspektiv. Men samma gäller även för personer med olika former av funktionsvariationer som kan ha svårt att använda digital teknik.


Vi går mot en värld där alla förväntas ha tillräckligt bra digitala förutsättningar för att kunna leva, arbeta, leva och aktivt delta i samhället.


Din journal är digital, dina biljetter skickas digitalt, du förväntas betala med Swish, bokning av tåg & flyg är digitalt, tidtabeller är digitala och önskar du att nyttja någon av nämnda exempel i fysisk form får du betala extra för denna service.


I och med denna förskjutning till allt mer digitala liv förändras även våra aktivitetsmönster. Varav vi allt mer behöver ställa oss frågan Hur fungerar dina aktiviteter i digitala livet?

________________________

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/1-1-miljoner-i-digitalt-utanforskap

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/ny-forskning-visar-att-allt-fler-aldre-hamnar-utanfor-det-digitala-samhallet https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/policies/digital-skills

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




June 04, 2019

What matters to you? #WMTY2019


Idag är det What matters to you day #wmty19. Internationellt infaller denna dag 6/6. Men då nationaldagen infaller samma dag som #wmty19 kör vi på den 4 juni.


Syftet med dagen är att lyfta meningsfulla samtal mellan patienter & oss arbetsterapeuter (rättare sagt alla inom vården men vill ju såklart nämna oss lite extra). Att behöva lyssna in vad individer vill & tycker är viktigt är något vi som arbetsterapeuter kommer i kontakt med dagligen. Det är ett väsentligt steg i en god vård & rehabilitering. Här om veckan skrev jag om personcentrering, något som går hand i hand med denna dag. Så kolla även in det inlägget & läs mer om personcentrering på GPCC’s hemsida.

Imorgon kommer dessutom det tredje delbetänkandet från Anna Nergårdhs utredning God & Nära vård. Oavsett om det är öppen-, sluten-, primär- eller kommunal vård så är all vård densamma för patienten. Där grunden för all vård (& andra insatser av arbetsterapeuter) alltid ska vara patientens egna mål & förutsättningar. Det ska inte spela någon roll om personen omfattas av tröskelprincipen eller ej. Om personen har insatser från habilitering eller inte. Om personen är av en viss ålder eller inte. Om personen bor av landets 290 kommuner & 21 landsting eller vistas här utan svenskt personnummer. Vården ska till grunden vara densamma oavsett vilken kontext du för tillfället befinner dig i.


För mig är det viktigt med vård eller andra insatser av arbetsterapeuter på lika villkor, vilket är en av anledningarna till att jag bedriver detta konto. Information som kan bidra till en lika vård ska finnas tillgängligt för alla


Vad är viktigt för dig? Skriv gärna en kommentar nedan eller använd # wmty19


Ps. Så fort som möjligt skriver jag några rader om utredningens delbetänkande. Så håll utkik framöver om Sveriges eventuella framtida sjukvårds ”revolution”.


Samt glöm inte SKLs webbkonferens idag där Ida Kåhlin talar

________________________ https://www.whatmatterstoyou.scot/

https://www.arbetsterapeuterna.se/nyhetsarkiv/nyheter-2019/vi-staeller-fraagan-vad-aer-viktigt-foer-dig/

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




June 01, 2019

Vilka instrument använder arbetsterapeuter vid bedömning?


För några veckor sedan hörde jag Magnus Zingmark föreläsa om sin senaste forskning. Ett resultat var att ca 60 % av tillfrågade arbetsterapeuter inte använder något bedömningsinstrument i samband med sina hembesök. Sammanlagt tillfrågades 1395 arbetsterapeuter, varav resultatet ger en rätt bra inblick i hur arbetsterapeuter arbetar. Tyvärr är inte denna studie publicerad ännu varav jag inte kan dela mer med er ännu. Återkommer så fort den finns i tryck


Att så många arbetsterapeuter inte använder något instrument är rätt alarmerande. Anledningen kan inte vara att vi saknar instrument då bland annat följande finns att beställa på Sveriges Arbetsterapeuters hemsida: ADL-Taxonomin, ATMS-S, AusTOMs, COSA-S, BAS, OCAIRS-S, ACIS-S, VQ-S, COPM, CBS-S, DOA, GAP, LGO-S, OQ-S, REIS-S, OSA-S, RC VS: QP-S, MOHOST-S, WCPA-SE.


En av anledningarna till att jag finner resultatet alarmerande är att i samband med att vår kompetens allt mer efterfrågas (t.ex. nya vårdgarantin där inte det bara är läkarens bedömning som gäller) ställs ett högre krav på oss som yrke. Utöver detta blir det allt vanligare att intyg granskas av en tredje part. T.ex. du som arbetsterapeut kan bli kallad till rättegång i samband med ett bidragsfusk om ditt intyg använts av den åtalade. Då ska du vittna för hur du kommit fram till din bedömning. Om du använt dig av ett instrument i din bedömning kan inte ditt intyg ifrågasättas på samma sätt som om du gjort en ostrukturerad bedömning.


Vidare kan det uppstå problem om någon är missnöjd med din bedömning & lämnar ett klagomål. Patienten anser sig ha blivit felaktigt bedömd. Om du inte har använt dig av ett instrument, hur kan du garantera att din kollega skulle gjort samma bedömning?

Detta är bara 3 korta exempel. Vi måste hjälpas åt för att använda den evidens som faktiskt finns.


Ett sätt att ta tag i denna fråga på sin arbetsplats är att ta fram en verktygslåda av instrument som alltid ska användas vid olika moment.


Lycka till, för detta är ett förbättringsarbete många av oss måste göra.

________________________

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist





May 26, 2019

Bättre statistik om personer med funktionsnedsättning


Här om veckan gav regeringen Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram och redovisa statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Något som SCB hade uppdrag att göra mellan 2011-2016. Tyvärr upphörde detta uppdrag när den funktionshinderspolitiska strategin slutade att gälla. I korta drag innebär det att vi idag har det svårt att ta fram korrekta siffor för denna målgrupps levnadsvanor.


För att citera vår socialminister Lena Hallengren: ”människors olika behov och förutsättningar ska inte avgöra möjligheten till delaktighet och trygghet i samhället. För att skapa ett mer tillgängligt och jämlikt Sverige krävs bättre statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning”.


Uppdraget SCB får består av att redovisa uppgifter i befintlig statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Samt att kartlägga och analysera framtagen statistik för att ge förslag på hur statistiken kan utvecklas och förbättras.


En annan del i uppdraget består av att göra en genomlysning och ta fram förslag på en definition av funktionsnedsättning. Idag finns inga officiella kriterier för att fastställa vem som ingår i gruppen personer med funktionsnedsättning. Detta har lett till att olika myndigheter använder olika kriterier, vilket har försvårat samverkan. SCB ska därför ta fram indikatorer som kan ligga till grund för en definition av funktionsnedsättning. En sådan definition behöver omfatta de indikatorer och frågor som används på EU-nivå.


Uppdraget ska delredovisas i feb 2020 och slutrapporten kommer feb 2021. Vill du läsa mer om uppdraget kan du följa länken nedan eller gå in på Funktionshinderpolitikens hemsida där dom förklarar uppdraget.


Ha en fortsatt bra dag!

________________________ https://bit.ly/2YPgUEw


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



May 23, 2019

Långtidseffekt av ReDO


Det har varit mycket debatt kring ReDO metoden de senaste åren. Där utbildningarna som förbundet anordnar snabbt blir fyllda och efterfrågan i olika verksamheter kring ReDO samtidigt ökar.


Därför är det ju kul att det samtidigt har forskats på långtidseffekten av Re-Do interventioner på kvinnors arbetsförmåga. Faktum är att artiklen bara för någon dag sedan blev publicerad på Scandinavian Journal of Occupational Therapy (SJOT) hemsida.


För er som är medlemmar i Sveriges arbetsterapeuter så har ni åtkomst till alla artiklar som är publicerade på SJOT.


Men till artikeln. Målet med studien var att undersöka om den arbetsterapeutiska interventionen ReDO kan förutsäga arbetsförmåga för kvinnor som befinner sig i riskzonen för sjukskrivning eller som är sjukskrivna. Samt se till vilka långtidseffekten av Re-Do metoden för målgruppen gällande bla hälsa, arbetsförmåga och aktivitetsbalans.


86 deltagare fullföljde studien (av 152) i studien som med stöd av en enkät fick svara på frågor om bla sin hälsa, aktivitetsbalans och arbetsförmåga. Enkäten genomfördes innan intervention, efter interventionen och som uppföljning 12 mån efter avslutad intervention.

Resultatet visar en signifikant skillnad efter intervention, men även vid uppföljningen efter 12 månader jämfört med vad deltagarna skattade i enkäten innan intervention. Förbättring kunde ses inom bla självskattad hälsa, arbetsförmåga och aktivitetsbalans.


Huruvida en kan med stöd av ReDO förutsäga arbetsförmåga visade inte samma evidens.


Vill du läsa mer om studien så hittar du länken nedan. Är du inte medlem i Sveriges arbetsterapeuter eller inte kommer åt SJOT via arbetet så kan en alltid direkt kontakta författarna för att få komma åt studien i fulltext.


Ha en fortsatt bra vecka!

________________________ https://www.tandfonline.com/toc/iocc20/current

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




May 18, 2019

2 st studier om arbetsterapeutiska interventioner


Hur kan arbetsterapeuter hjälpa undomar med sämre socioekonomiska förutsättningar med sin diabetes? Samt vilken evidens finns för arbetsterapeutiska interventioner vid MS och fatigue? Detta besvaras av de två studier som jag tänkte tipsa om idag.


Först ut är studien om den arbetsterapeutiska interventionen REAL (Resilient, Empowered, Active Living with Diabetes). Syftet med interventionen är att förbättra hur ungdomar med sämre socioekonomiska förutsättningar hanterar sin diabetes och således förbättrar sitt välmående. Studien är en RCT där resultatet visar att den arbetsterapeutiska interventionen ger resultat för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Studien genomfördes 2014-2015 och mycket har hänt inom egenvården för personer med diabetes. Men studien är ett gott tecken på hur vi kan jobba med mer utsatta grupper kring att sköta sin kroniska sjukdom.


Den andra studien som ser till hur arbetsterapeuter kan hjälpa personer med MS att hantera sin fatigue är en litteraturöversikt på 10 olika studier. Fatigue är ett vanligt symtom för personer med MS, där tröttheten ses orimlig i relation till ansträngningen och kan ge en känsla av total utmattning. Läs gärna med om fatigue på www.ms-guiden.se där en stor broschyr finns på ämnet. Tyvärr saknas stark evidens för ”arbetsterapeutiska” interventioner av fatigue. Men det finns evidens för interventioner som rent allmänt kan utföras av oss arbetsterapeuter så som energibesparande strategier och ADL träning. Dock rekommenderar jag denna artikel för er som vill läsa mer då många bra referenser finns i artikeln.


Bägge artiklar finns i fulltext på länkarna nedan. Klickbara länkar finner ni via bloggen (se bio).


Ha en fortsatt bra helg och kommentera gärna om det är något specifikt ämne ni önskar mer information om.

________________________ http://care.diabetesjournals.org/content/41/4/696.abstract


https://www.hindawi.com/journals/msi/2019/2027947/abs/


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




May 15, 2019

Transporträttvisa


Som arbetsterapeuter pratar vi om Occupational justice. Att vi ska ha rätten till delaktighet genom olika möjligheter och resurser för att kunna delta i olika aktiviteter. Där framförallt samhället har ett ansvar för att människor inte ska utestängas och bli berövade delaktighet.


Detta kan se ut på olika vis där samhället ska ta ansvar för att alla människor ska ha tillgång till allmänna platser och byggnader, kunna få väsentlig information i ett anpassat format inför ett val, kunna boka tid till primärvården eller hinna ta mig över ett övergångsställe innan det slår över till rött. Eller att enkelt kunna resa med kollektivtrafik eller cykla.


Jean Ryan har i sin avhandling “Towards a capability approach to mobility: An analysis of disparities in mobility opportunities among older people” tittat på vilka resmöjligheter som yngre-äldre inom våra 3 storstäder, vilket stöd kollektivssystemet ger. Alltså ”Transporträttvisa”. Något som Jean Ryan beskriver ”Transporträttvisa handlar om en rättvis fördelning av tillgänglighet till aktiviteter av värd”. Ett begrepp som tvärvetenskapligt passar bra in till arbetsterapi (enligt mig själv).


Tyvärr har äldre en vana av inskränkta möjligheter. Varav endast 8% svarade att de har svårt att ta sig till olika aktiviteter. Endast 1/4 uppgav att det berodde på svårigheter med själva transportsystemet. Men utan körkort eller fungerande kollektivtrafik är det svårt att dela i aktiviteter. I avhandlingen kan vi även se att kvinnor oftare reser med kollektivtrafik än män i denna målgrupp.


Det finns skillnader i potentiella resenärer som vill resa för att vara delaktiga i samhället och vilka möjligheter samhället ger för att underlätta resandet. I samband med att resandet minskar ökar risken för en försämrad livskvalitet.


Ofta tittar trafikplanerare på de faktiska resorna istället för resenärers hela kontext. För att lösa detta behöver alla få vara med och utforma sin miljö för att kunna delta i meningsfulla aktiviteter.


Läs mer i avhandlingen som ni hittar nedan.

________________________ https://bit.ly/2W2Jnsr


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




May 10, 2019

MAS MAR kompetensutvecklingsdagar 2019


Då var MAS MAR kompetensutvecklingsdagar över för i år. Som medicinskt ansvarig har en ett ansvar att den hälso- & sjukvård som bedrivs inom kommuner är patientsäker & håller god kvalité (den väldigt korta versionen. Vad som styr detta ser ni i sista bilden).

Besök på kompetensdagarna stod bland annat IVO, Socialstyrelsen, Regeringskansliet & SKL för. Där mycket av diskussionerna rörde hur vi kan säkra en god vård för våra patienter inom en kommunal kontext i framtiden. Även om mycket rör oss arbetsterapeuter i andra verksamheter än bara kommunal. En del av de frågor jag tar med mig från dessa dagar är:


Varför anger AT i olika studier att vi inte tar stöd av olika instrument/metoder i samband med bedömning & intervention?


Ca 56% av alla personer med hemtjänst får stöd/hjälp med sin P-ADL. Varför jobbar inte fler arbetsterapeuter med att träning i aktivitet hos dessa personer? Rehabilitering leder till ökad självständighet = minskade insatser ifrån hemtjänst -> minskade kostnader för samhället.


Vi behöver vi bättre på att se patienters egna mål i alla delar kring arbetsterapiprocessen. Om vi förskriver ett hjälpmedel måste vi dokumentera målet för patienten, samt träna patienten i aktivitet för att uppnå det målet.


Fler kvinnor än män från hemsjukvård. Viktigt att se denna fördelning & identifiera även sköra män (se inlägget om skörhet).


Hur mycket pratar arbetsterapeuter om vårdhygien & rena händer? Gör ni undersökningar på era arbetsplatser för att se hur vi följer de nationella rekommendationerna kring vårdhygien?


För att öka tillgängligheten av vård för alla patienter behöver vi AT se över hur våra patienter kan söka vård. Är det bara via telefon under vissa klockslag? Kan en maila? Komma på obokat besök?


Samt många många fler frågor som berör hälso- & sjukvården överlag.


Har ni några kommentarer kring frågorna ovan är det bara att ni hör av er.


Till sist vill jag tacka MAS MAR Föreningen för två väldigt bra genomförda dagar.

________________________ https://www.swenurse.se/Sektioner-&-Natverk/RiksforeningenforMedicinsktAnsvarigaSjukskoterskor/


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




May 05, 2019

Hur främjar du seniorers personers digitala miljö?


Surfandet på internet ökar inte bara allt mer bland yngre utan ökar även bland våra äldre i samhället. Varje år ser vi en ökning kring dagligt surfande bland våra ”äldre äldre”.


Som jag skrev i mitt senaste inlägg riskerar vi med åldern att bli allt mer sköra. För att bibehålla en god hälsa finns fyra områden som är speciellt viktiga för att äldre personer ska må bra: Social gemenskap, delaktighet & meningsfullhet, att känna sig behövd, fysisk aktivitet samt bra matvanor.


Om en person, oavsett ålder, blir isolerad & inte får någon social samvaro kan detta leda till psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ökar dessutom just nu bland våra äldre, vilket gör detta till en av de grupper i samhället vi behöver prioritera.


Som ett steg i att motverka äldre personers isolering vill Mälardalens högskola se huruvida webbaserade sociala aktiviteter har potential att förbättra äldre personers sociala nätverk & öka deltagande i aktiviteter, vilket kan minska deras upplevelse av ensamhet.


Något som inte verkar vara en omöjlighet att undersöka då svenska seniorers (65+) surfande har bara i år ökat med 58% under Q1 jämfört med 2018.


Oavsett vad du själv anser om en digital samvaro är detta ett fält som kommer bli allt vanligare i & med teknikens utveckling. Varav frågan vi arbetsterapeuter, lite beroende på vilket fält vi jobbar inom, behöver ställa oss är hur kan vi främja äldre personers digitala miljö? Vår bild av att äldre personer inte kan hantera en mobil behöver bytas ut mot att äldre allt mer vill kunna använda en mobil för att få en social samvaro.


I en undersökning av Telenor uppgav hela 7 av 10 seniorer att deras skärmtid & surfande påverkat deras sociala liv positivt. Så varför skulle detta inte vara ett område för oss att jobba med för att främja delaktighet, vilket i sin tur kan leda till en bättre psykisk hälsa bland våra äldre?


Om du vill läsa mer är det bara att du följer länkarna nedan.


Ha en fortsatt bra dag!

________________________ https://bit.ly/2DMU5Jk


https://bit.ly/2ZVqua5


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




May 02, 2019

Upptäcka och motverka skörhet


Under livet slutar vi utföra vissa aktiviteter. En del sker frivilligt & andra på grund av omständigheter vi kanske inte styr över. T.ex. när gjorde du en kullerbytta eller stod på händer senast?


Om vi dock jobbar med äldre personer som blivit så pass dåliga i deras förmågor att dom börjar kompensera i många av deras aktiviteter eller slutar utföra dessa helt & hållet kan vi behöva sätta in insatser för att motverka detta tillstånd.


Dessa äldre patienter kan anses ”sköra”. En anses skör om man uppfyller tre av följande indikatorer: allmän svaghet, trötthet, nedsatt, uthållighet, viktminskning/aptitlöshet, låg fysisk aktivitet, dålig balans & nedsatt kognition.


Något som i sin tur kan leda till ett ökat beroende i ADL, fall, höftfrakturer, sjukhusvård, institutionsboende & för tidig död.


Vi som arbetsterapeuter kan jobba mycket med dessa patienter. I den forskning som bedrivs kring sköra patienter ses ofta ADL som ett viktigt område för patienter att vara självständiga inom för att undvika försämring i sitt allmäntillstånd. De sköra patienter som tidigt får insatser behåller sitt självbestämmande i längre utsträckning & skattar bättre hälsa.


Genom våra insatser använder sköra patienter hjälpmedel i mindre utsträckning & får en starkare tro på sig själva. De uppger även en mindre rädsla för att falla. Den bättre skattade hälsan & ökade aktiviteten leder i vissa studier dessutom till en högre överlevnad hos dessa patienter.


Till stöd att bedöma om en person är skör kan vi använda oss av Screeningverktyget ”FRESH” . Om en person svarar ja på fler än 2 frågor lider personen av skörhet & vi behöver sätta in våra insatser.



Om en patients skattas som skör är det viktigt att vi jobbar med att patienten ska känna trygghet. Detta genom att träna i aktivitet för att få bättre fysiska förutsättningar. Men även viktigt att se till vissa anpassningar i form av anpassad fysisk miljö & hjälpmedel. Bäst resultat ser vi självklart om vi gör våra insatser i våra team.

________________________ https://bit.ly/2ZR6s0n

https://bit.ly/2GXmrCG

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Apr 26, 2019

Att utfärda intyg som arbetsterapeut


Då var vi tillbaka efter lite påskledigt. Hoppas alla haft en bra vecka hitintills!


Detta inlägg kommer att handla om intyg. Om du som arbetsterapeuter jobbar inom hälso- & sjukvård & för journal kommer du att kommer utförda intyg någon gång. För någon vecka sedan tipsade jag om den nya utgåvan av Juridik För Arbetsterapeuter från förbundet. Vill börja med ett citat från boken ”Det är inte din uppgift att ta ansvar för konsekvenser av ditt intyg”. Även om det är svårt att tänka helt i dessa banor alla gånger då vill patienternas bästa.


Varför måste vi skriva intyg då? T.ex. Patientlagen 3 § ”Den som är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården”. Vi fick även i mars den nya författningen HSLF-FS 2018:54 som beskriver kraven som ska uppfyllas vid utfärdande av intyg.


Enligt HSLF-FS 2018:54 ska du som arbetsterapeut ha den kompetens som krävs för att utfärda intyg. Varav din arbetsgivare har som skyldighet att säkerställa att du har möjlighet att få den kompetens som behövs. Intyget får inte heller anpassas efter patientens önskemål. Utan behöver grunda sig i din kompetens & observation.


Om du får frågan om ett intyg från någon annan än patienten direkt måste du alltid be om patientens samtycke till undersökningen. Glöm då inte att patienten alltid har rätt till att underrättas om dina fynd.


Glöm inte att det som du skriver i intyget ska gå att finna i journal. Observationen behöver finnas dokumenterad i journal & inte bara i intyget. Exakt hur utförligt går inte att säga.

Sist vill jag även påminna om er rätt att vara två personer vid en undersökning. Detta ger ett trovärdigare intyg samt skyddar dig om det skulle bli ord mot ord mellan dig & din patient. Det blir allt vanliga med olika rättstvister kring intyg, varav det är viktigt att ni vet om era rättigheter & skyldigheter i samband med hur ni utför era intyg.


Läs mer om t.ex. vad ett intyg ska innehålla på länkarna nedan. Samt i boken Juridik För Arbetsterapeuter.

________________________ http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2014:821


https://bit.ly/2DBiBgm


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Apr 18, 2019

Teamsamverkan skapar bättre hälsa


Visst är det härligt när allt flyter på i våra team. Kollegorna kommer ihåg vad som bestämdes på senaste mötet & uppgifterna är utförda inför kommande möte. Medarbetare kommer med adekvata frågor utifrån vår profession & kompetens. Uppföljningar av ärenden sker på rutin. Alla i teamet värderas lika & är med & planerar fortsatta insatser (självklart är patienten lika delaktig). Samt teamets funktion & arbetsbeskrivning är klar & tydlig. Där alla jobbar mot samma mål även om någon person i teamet försvinner & ersätts av någon ny kollega.


Hoppas detta är verkligheten för många av er. Detta då välfungerande team & teamsamverkan är bra för vår hälsa & leder till mindre stress, mindre psykisk utmattning & lägre korttidsfrånvaro.


Att jobba effektivt i team har gång på gång bevisats vara det mest effektiva sättet att nå våra mål. Där patienten ska vara en självklar del i teamet. Ett tydligt exempel på detta är att i alla våra uppdaterade nationella riktlinjer belyser vikten av interprofessionella team för att ge bästa möjliga vård.


Samverkan med andra yrkesgrupper, samt patient & anhörig, är även något som för oss arbetsterapeuter beskrivs i vår etiska kod samt kompetensbeskrivning

Men varför ska teamsamverkan vara så svårt?


I artikeln beskriver författarna till boken Teamutveckling i teori & praktik, Christian Jacobsson & Maria Åkerlund, några punkter som kan försvåra teamsamverkan.


Storleken på teamet. Grupper större än 8 personer har svårare att samarbeta.


Tydlighet & mål. Om gruppen inte jobbar i samma riktning uppstår lätt en försämrad samverkan.


Förståelse för varandra. Alla behöver veta varandras roll i gruppen. Så även vilken kompetens alla har.


Anpassat ledarskap. Helst ska ledaren/chefen inte lägga sig i för mycket. Finns tydliga mål ska chefen vara trygg i att gruppen uppnår detta & ska bara hjälpa till om gruppen är på väg ur kurs.


Länk till artikeln på Prevent.se samt författarnas bok hittar ni nedan.


Ha en fortsatt bra dag!

________________________ https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2019/effektiva-team-ar-bra-for-halsan/


https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/teamutveckling-i-teori-&-praktik/


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Apr 13, 2019

Vardag i balans


Att ha balans i vardagen och ha möjlighet till meningsfulla aktiviteter pratar vi allt som oftast om. Nu har Kristine Lund studerat den, relativt nya, arbetsterapeutiska metoden Vardag i balans (VIB) för att just se hur vi kan arbeta för att förbättra vardagsbalansen och meningsfulla aktiviteter (metoden lanserades för ca 7 år sedan). Metoden VIB är gruppbaserad livstilsintervention för personer med psykisk ohälsa (mer om metoden finner ni på länk 2 nedan).


VIB fokuserar på att patienter ska få en god livskvalitet med balans i vardagsaktiviteterna och hjälpa målgruppen till meningsfulla vardagsaktiviteter där vardagen som helhet blir hanterbar och i balans. De enskilda personernas behov är i centrum och den personliga återhämtningen en viktig ingrediens.


Avhandlingen ”Balancing Everyday Life. Exploring change following an activity-based lifestyle intervention for mental health service users” har studerat metoden utifrån deltagares och arbetsterapeuters perspektiv. Viktig forskning för att se hur vi som jobbar med metoden faktiskt upplever det kliniska arbetet. Samt självklart hur patienten upplever samt vilka resultat patienten får av metoden.


Om någon av er själva har erfarenhet av VIB får ni gärna höra av er.

Resultat från studierna visar att deltagarna som genomgick behandling enligt VIB hade betydligt mer engagemang i meningsfulla aktiviteter, de skattade bättre balans i vardagen och visade sig också ha mindre symtom och bättre psykosocial funktion än personer som inte fick interventioner genom metoden. Dessa positiva resultat kunde även mätas 6 månader efter avslutad behandling där deltagarna även hade en förbättrad livskvalitet.


Läs avhandlingen på länken nedan eller läs mer om VIB på länk 2. Som vanligt finner ni en massa bra studier och material i källorna.


Ha en fortsatt bra helg!

________________________ https://portal.research.lu.se/portal/files/60664990/e_nailing_ex_K_Lund.pdf


https://bmcpsychiatry.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12888-017-1524-7

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Apr 7, 2019

Juridik för legitimerade arbetsterapeuter


Förra veckan var minst sagt händelserik för oss arbetsterapeuter. En nyhet jag inte hann skriva om var den uppdaterade boken Juridik för legitimerade arbetsterapeuter. Du som legitimerad arbetsterapeut behöver hålla dig ajour med vilka krav som ställs på dig och din legitimation. Varav jag rekommenderar att denna bok finns på alla arbetsplatser. Boken varav teori med exempel varav den är en god grund för diskussion på våra arbetsplatser.


Som det alltid är med juridik så förändras våra lagar, författningar och riktlinjer med jämna mellanrum, varav även denna bok behöver uppdateras. Den nya upplagan har framförallt fått mer information om intygsskrivande. Ett område som berör fler och fler av oss och något som varit ett hett ämne för debatt de senaste åren.


Andra ämnen som berörs i boken är:

Vad innebär det att arbeta som legitimerad arbetsterapeut?

Vad innebär det personliga yrkesansvaret?

Måste en arbetsterapeut dokumentera i patientjournal oavsett var hen arbetar?

Vad ska en journal innehålla?

När måste en arbetsterapeut skriva intyg och vad gäller då?

Hur långt sträcker sig ansvaret vid förskrivning av hjälpmedel?


Den nya upplagan kom den 1 april och går nu att beställa på länken nedan.

Ha en bra vecka!


________________________ https://www.arbetsterapeuterna.se/foerbundet/webbutik/juridik-foer-legitimerade-arbetsterapeuter/


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Mar 31, 2019

Vikten av en tillgänglig bostad


För två veckor sedan skrev jag ett inlägg om bostadsanpassning och hemsidan Bostadscenter. Idag återgår vi till bostaden och vikten av tillgänglighet. En bostad som inte är tillgänlig påverkar direkt våra patienter och deras delaktighet i aktiveter. Något som arbetsterapeuten Lizette Norin belyser I sin hennes avhandling ”Housing accessibility and participation among older adults with long-standing spinal cord injury” som hon disputerade med tidigare I år.


Vid bedömning av bostad kan vi använda oss av screeningverktyget Housing Enabler (HE). Ett verktyg med en omfattande checklista på närmare 200 punkter som ser till 60 viktigaste och vanligaste tillgänglighetsproblemen i bostaden. Verktyget togs egentligen inte fram för oss arbetsterapeuter utan för fackmän inom byggnadsbranschen. Men instrumentet används mer och mer inom andra verksamheter, bland annat hos oss arbetsterapeuter. Något vi kan läsa i avhandlingen är att instrumentet egentligen behöver anpassas för att ge korrekta mätvärden, i detta fallet för personer med ryggmärgsskador som använder avancerade rullstolar och bor i bostäder med omfattande bostadsanpassningar.


Om du jobbar eller kommer i kontakt med bostadsanpassningar rekommenderar jag att ta del av denna avhandling. Den belyser verkligen vikten av hela processen kring bostadsanpassningar och komplikationerna som finns kring denna del av vårt arbete. Allt från att skriva ett korrekt intyg efter en bedömning, att genomföra en bra anpassning samt vikten av kontinuerliga uppföljningar för att se att bostaden är och förblir tillgänglig för patienten..


Avhandlingen är en del av projektet Swedish Aging with Spinal Cord Injury Study (SASCIS) som syftar till att öka kunskapen om äldre personer som levt länge med en ryggmärgsskada.


Länkar till avhandlingen samt projektet om ryggmärgsskador hittar du nedan.

________________________

https://bit.ly/2EUWZvz

https://ryggmärgsskada.se

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Mar 26, 2019

Spara dina intyg


Här kommer en kort men rätt så viktig nyhet. Här om veckan tipsade jag om utbildningen för förskrivare av hjälpmedel i samband med ett inlägg.

För er som gått denna utbildning eller gått en annan utbildning på Socialstyrelsens webbportal kommer här viktig information.


I månadsskiftet maj/juni kommer Socialstyrelsen att byta system för utbildningsportalen.

Den tidigare data som finns i denna portal kommer inte att följa med till den nya. Detta innebär att du själv behöver spara ner dina intyg och kursbevis från utbildningsportalen innan skiftet maj/juni. Annars kommer all din data att försvinna.


En del arbetsgivare har börjat kräva ett kursbevis/intyg från förskrivningsutbildningen. Så passa på att spara ner ditt kursbevis/intyg. Om du inte vill göra om utbildningen i den nya portalen inför ditt nästa byte av tjänst.


Hjälp gärna till och sprid denna information till era kollegor och vänner.


Ha en fortsatt bra vecka!

________________________ https://utbildning.socialstyrelsen.se


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist





Mar 23, 2019

Förskrivarguiden HMC Sverige


Många av er har säkert kommit i kontakt med Socialstyrelsen utbildning kring förskrivning av hjälpmedel. Om inte så är det ett bra tips för alla som förskriver hjälpmedel att gå utbildningen, som är gratis.


Men idag vill jag nämna Hjälpmedelscenter Sveriges tjänst ”Förskrivarhjälpen”. Sidan är under uppbyggnad men har redan idag en betaversion av Kombinationsguiden. Här kan du som förskriva se vilka kombinationer av lyftar, lyftbyglar och selar som du kan använda dig av. I slutändan är det du som förskrivare som har ett ansvar kring valet av hjälpmedel som används och kombinationen av dessa. Mer om detta kan du läsa i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:1, eller gå utbildningen ovan.


Kombinationsguiden ersätter tjänsten ”kombinationsdatabasen” som även HMC hade tidigare.


I kombinationsguiden har möts du av fyra val beroende på vilket lyfttillbehör du är ute efter. I nästa val har du olika modeller att välja mellan. När du valt modell visas olika tillverkare och deras produkter för denna modell. När du sedan valt en produkt kan du se vilka andra produkter du kan kombinera denna med. Under varje val har du även olika filterfunktioner. T.ex. om ni bara har en tillverkare upphandlad i er verksamhet. Enkelt va?


Utöver kombinationsguiden så håller som sagt HMC på att utveckla tjänsterna Utprovningsguiden och Kunskapscenter. Mer om dessa hittar ni på länken nedan.


Sist vill jag säga att oavsett om HMC jobbar för att alltid ha aktuell information på sin hemsida så är det alltid du som förskriva som har det slutgiltiga ansvaret. Det kan alltid finnas lokala riktlinjer, direktiv eller andra styrande dokument som du behöver förhålla dig till.


Ha en fortsatt bra helg!

________________________

https://www.hmcsverige.se/tjanster/forskrivarhjalpen/


http://www.kunskapsguiden.se/funktionshinder/webb-utbildningar/Sidor/Forskrivning-av-hjalpmedel.aspx


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Mar 21, 2019

Forskning om funktionshinder pågår


Idag tänkte jag lite kort tipsa om tidskriften Forskning om funktionshinder pågår. Utgiven av Centrum för forskning om funktionshinder, Uppsala universitet.


Centrum för forskning om funktionshinder är samarbetsorganisation vid Uppsalas universitets fakulteter för forskare inom funktionshinder och funktionsnedsättningsområdet. Ett av centrumets ansvar är att sprida information inom forskningsområdet för att stimulera en långsiktig kunskapsuppbyggnad, inom och utanför universitetet. Ett steg i detta är tidskriften ” Forskning om funktionshinder pågår”.


Förhoppningsvis är det bara jag som är sen på bollen gällande denna tidskrift. Detta då den grundades redan 1992. Även om den fram till 2007 hette ”Handikappforskning pågår”. På länken nedan kommer ni åt alla tidskrifter som getts ut sedan 1992. Detta blir en del då vi får tidskriften 4 ggr per år. Fortsättnings vis kommer jag att sprida tidskriften bland mina verksamheter då den på ett enkelt sammanfattar pågående forskning. Så även avhandlingar.


Några exempel på ämnen som skrivits om i de senaste tidskrifterna är:

  • intellektuell funktionsnedsättning och rätt till delaktighet

  • Meningsfulla aktiviteter viktiga för återhämtningen

  • Stöd till beteendeförändring för personer med långvarig smärta

  • Föräldraskap när barnet har en funktionsnedsättning

  • Viktigt vad strokepatienter själv vill

  • Ögonstyrning för barn med rörelsehinder

  • Rätt till stöd för barn med psykiskt sjuka föräldrar


Detta är som sagt bara några exempel på artiklar. Så passa på att surfa in på länken nedan. Eller googla bara på ”forskning om funktionshinder pågår” så kommer ni rätt. Tidningen kommer ni åt gratis i Pdf.


Nästa nummer kommer v.22


Ha en fortsatt bra vecka!

________________________ http://www.cff.uu.se/Tidskrift_/

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Mar 17, 2019

Bedömning av körkortslämplighet


En tid tillbaka var det väldigt mycket debatt om arbetsterapeutiska bedömningar av körkortslämplighet. Nu har SBU gjort en mindre sammanställning kring evidens som svarar på frågan: Vilka evidensbaserade metoder eller instrument (kognitiva test) finns för bedömning av körkortslämplighet hos personer med demens eller andra kognitiva funktionsnedsättningar?


Att köra bil är som SBU själva skriver en känslig fråga då bilen är det som ger människor möjligheten att delta olika aktiviteter. Självständighet är som vi arbetsterapeuter vet en stor faktor för att vi ska uppleva ett välmående. Att inte kunna ta sig till olika aktiviteter leder ibland till att människor blir isolerade och sakta men säkert slutar delta i olika aktiviteter som tidigare var viktiga, varav hälsan succesivt försämras till följd av isoleringen.

Viktigt att veta att evidensen i artiklarna är författarna själva som kommit fram till. SBU tar inte något ställningstagande.


Passa på att ta del av SBU:s litteratursökning som genererade totalt 205 artikelsammanfattningar. Som vanligt är dessa rapporter en väldig god grund till att hitta fler artiklar om ni är intresserade av ämnet.


Rapporten kan du ladda ner gratis på länken nedan.

________________________ https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/test-av-kognitiva-funktioner-vid-bedomning-av-korkortslamplighet/


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Mar 12, 2019

Digitala hembesök


Tänk om du kunde göra hembesök, utan att behöva åka hem till patienten. Hade du sett det som en för eller nackdel?


I en artikel publicerad i BJOT har författarna tittat på möjligheten att kunna identifiera risker i hemmiljön och på så vis kunna undvika fall. Detta genom att göra digitala hembesök. Resultat kommer ifrån 14 artiklar som tittat på hur denna typ av teknik har använts av arbetsterapeuter.


Evidensen från denna artikel kanske inte är den bästa. Men jag finner den intressant att diskutera, då detta rent tekniskt skulle kunna gå att genomföra hos dom flesta patienter redan i dagsläget (då räknar jag in alla patienter från spädbarn till äldre äldre).


För er som känner att detta är en dum idé så oroa er inte. Resultatet från studien fann att i dagsläget överväger inte tekniken fysiska hembesök av en arbetsterapeut. Dock är det värt att veta att i t.ex. Norge används rehabilitering via videosamtal som intervention som visat god resultat bland patienter som har svårt att ta sig till en mottagning.


Vidare kan det ju även finnas fördelar att kunna se patientens hem för att kunna planera eventuella åtgärder. Oavsett om du som arbetsterapeut jobbar inom slutenvård och planerar en hemgång. Jobbar inom hemsjukvård och behöver planera för interventioner i aktivitet. Eller om du jobbar inom arbetslivsinriktad rehabilitering och skulle behöva få en överblick av arbetsplatsen. I studien ser vi exempel på allt ifrån att se bilder, videosamtal eller appar för planering över patientens hemmiljö.


Dom flesta av oss har nog hört en patient nämna något om sitt hem och vid besöket inser vi att vår uppfattning över miljön kanske inte alltid stämmer överens med patienten. Varav digitala hembesök skulle kunna vara en lösning.


Vad tror du? Kan du se dig själv flyga en drönare över till en patients hus från ditt kontor för ett hembesök?


Artikeln i sin helhet kommer ni åt gratis via länken nedan

________________________ https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0308022618786928

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Mar 09, 2019

Bostadsanpassning och intygsskrivande




Förra året fick vi ju en ny lag kring bostadsanpassning. I samband med ändringarna har en del förändringar skett. Varav ni på Boverket, som dom flesta av er vet, hittar det mesta som behovs utifrån själva lagen om bostadsanpassning.


Idag vill jag istället tipsa om hemsidan Bostadscenter som drivs av HMC. Hemsidan är ett resultat från projektet ”Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning” som har sitt stöd från bla Arvsfonden. Om några av er var på mässan Hjultorget visades denna sida redan då.

Målet med projektet är att ”höja kunskapsnivån hos dem som är i behov av bostadsanpassning, handläggare av bostadsanpassningsärenden och rehabiliteringspersonal. Varje person som har behov av bostadsanpassning ska kunna få den optimalt gjord.”


På hemsidan hittar du allt från information till sökande, intygsskrivare och handläggare. Hur Boverkets process ser ut. Vad ett intyg ska innehålla, vilka skyldigheter du har som intygsskrivare, vilka krav det finns på utredning, bedömning och utformning. HMC erbjuder även utbildningar kring intyg för er som kan vara intresserade. Men även information så som Behovsguiden. En sida där du interaktivt kan klicka dig vidare i 5 olika steg utefter vilka behov patienten har och vilket resultat en anpassning ska ge. Här får du tips och idéer kring olika anpassning efter vad som behovs i boendet.


1. Vad är det jag vill kunna göra? (se bilden med pusselbitarna)

2. Vad är problemet?

3. Vad i miljön hindrar mig?

4. Vilken lösning skulle kunna passa mig?

5. Använd förslaget enligt behovsguiden. Vid behov börja om från steg 1 för nästa område

Behovscenter är absolut värt ett besök om du jobbar mot bostadsanpassningar. Självklart kan du även klicka dig vidare till HMCs utbildning kring intygsskrivande.


Lycka till med anpassningarna och intygen.


Ha en fortsatt trevlig helg!

________________________

https://www.bostadscenter.se/

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Mar 06, 2019

Höftfraktur och rehabilitering


Varje år drabbas i Sverige ca 18000 personer av en höftfraktur. Denna typ av fraktur leder tyvärr ofta till försämrad aktivitetsförmåga & därmed försämrad livskvalité.


En avhandling som föll bort i början av sommaren men som jag finner är viktig för oss att ta del av är sjuksköterskan Berit Gesars avhandling ”The recovery process after a hip fracture of healthy patients, 65 years and older – perceptions, abilities, and strategies”.


Hon har i sin avhandling tittat på tidigare friska personer som är 65 år & äldre som råkat ut för en höftfraktur & hur väl rehabiliteringen gått (för oss väldigt tvärvetenskapligt & bra). Det hon fann var att de patienter som hade tydliga mål, där delaktighet samt nära & kära var involverade var dom som återhämtade sig bäst. Även ens vilja & kämpaglöd var viktiga faktorer för en god rehabilitering.


I & med den fysiska nedsättningen upplevde många patienter en psykisk påfrestning. Efter frakturen hade patienterna fått en minskad delaktighet, deltog i färre aktiviteter, umgicks inte med vänner & blev succesivt mer isolerade. Därför belyser Berit vikten av psykologiskt stöd & uppmuntran efter frakturen. Där vi behöver bli bättre på att sätta tydliga mål som involverar delaktighet.


Efter att ha läst avhandlingen reflekterade jag över de patienter som jag träffat vid hembesök i samband med hemgång från sjukhuset. I många fall var det den klassiska toalettförhöjningen, strumppådragare & eventuell kildyna (beroende på kommun & län) som förskrevs. Detta samtidigt som en gick igenom olika moment som kunde förenkla olika ADL situationer. Men det psykologiska stödet, samt mål var något jag ofta missade.


Ta er gärna tiden & läs avhandlingen & reflektera kring hur ni jobbar med höftfrakturer, eller andra frakturer som kan ge stora nedsättningar.


Länk till avhandlingen hittar ni som vanligt nedan.


Ha en bra dag!

________________________

https://bit.ly/2NLqYKi

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Mar 01, 2019

Att skriva journal


Ett av de lagkrav som vi påverkas av är att skriva journal (SFS 2018:355, SOSFS 2005:27, HSLF 2017:23, HSLF-FS2016:40 & 2014:821). Som vanligt med lagar finns det alltid undantag, varav en del av oss inte för journal.


Journalföring är ofta ett ämne för debatt. Varav lite diskussion kring vad som egentligen hör hemma i en journal eller inte känns lägligt här. Jag kommer inte gå in på själva syftet med journalen i sin helhet. Utan lyfta en del punkter som jag ofta diskuterar med medarbetare & andra kollegor. Observera att era medicinskt ansvariga & andra ledande funktioner kan ha andra åsikter än jag kring detta. Se detta som en diskussion.


Undvik alltid namn i allra största mån.


Planering. Vad är nästa steg i behandlingen? Det räcker med att beskriva grunden i din planerade åtgärd. Du behöver inte beskriva åtgärden i detalj eller vad som händer om åtgärd A eller B inte fungerar. Du ska inte skriva när nästa besök planeras in löpande text.


Mål/måluppfyllelse. Beskriv vad patienten har för egna mål. Glöm inte att skriva om måluppfyllelse. Framförallt när ni avslutar en patient i samband med slutanteckningen.


Ska du beställa ett hjälpmedel? Räcker med att beskriva vad för typ. Du behöver inte beskriva specifik information t.ex. alla tillbehör. Info om hjälpmedlet ska egentligen finnas i ett separat system. Men i samband med utprovning kan det vara bra att skriva om specifik inställning när det är viktigt. Viktigaste är att hjälpmedlet ska kunna spåras.


Ärr patienten delaktig? Har hen fått muntlig & skriftlig information? Har hen fått några valmöjligheter? Vet patienten nästa steg i behandlingen? Vet patienten vem hens fasta vårdkontakt är?


Om en patient av/ombokar ska detta inte stå i journal. Det bör finnas ett separat ställe där ni sköter er planering. Om dock viktig information för behandlingen inkommer i samband med samtalet ska detta in i journalen.


Undvik dubbeldokumentation. Detta gäller även vid överrapporteringar. Kan du hänvisa till NPÖ eller på annat sätt undvika att två huvudmän skriver samma information?

________________________

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Feb 24, 2019

Arbetsterapeutisk första hjälpare


Idag kommer ett tips om ett område som jag inte läst speciellt mycket om den senaste tiden. Nämligen att jobba som arbetsterapeut i katastrofdrabbade områden.


Igår, lördag, släppte WFOT sina nya guide för arbetsterapeutiska första hjälpare vid katastrof och trauma. Guiden är till för att inte bara stärka rollen som arbetsterapeuter och första hjälpare, men även hjälpa arbetsterapeuter att förbereda sig för fältarbetet och de upplevelser som en annars kan ta med sig hem.


Att jobba i katastrofdrabbade områden kan vara påfrestande varav du i denna guide får många tips för hur du ska handskas med de olika situationer du kan komma att hamna i. Allt från hur du ska handskas med negativa tankar, kontrollera din andning och andra autonoma delar av nervsystemet vid påfrestande situationer eller hur du ska hantera olika psykologiska och mentala påfrestningar.


Även om det inte är ett område som det talas mycket om behövs vi arbetsterapeuter i områden av kris. Oavsett om att det handlar om att se till att personer får rätt bedömning och rehabilitering vid nya skador, eller om det är att hjälpa personer med tidigare funktionsvariationer.


Materialet går att ladda ner gratis på länken nedan.


Jag länkar även en litteraturstudie som tittat på arbetsterapeuters roll i katastrofdrabbade områden om ni vill läsa mer om detta ämne. Detta då guiden från WFOT inte beskriver arbetsterapeutiska interventioner. Även denna artikel är fri att ladda ner.


Ha en fortsatt bra dag!

________________________

https://www.wfot.org/resources/wfot-guide-for-occupational-therapy-first-responders


https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5612682/pdf/OTI2017-6474761.pdf


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Feb 20, 2019

Ny hemsida: www.arbetsterapeuterna.se


Som ni såg tidigare i veckan under Händelser har WFOT fått en ny hemsida.


Men inte nog med detta. Idag har även Sveriges Arbetsterapeuter fått en ny hemsida. Efter att ha fått möjligheten att testa den nya hemsidan innan den blev publik måste jag säga att den nya är betydligt bättre den gamla.


Hemsidan är responsiv vilket innebär att den nu fungerar lika bra oavsett om du sitter på en mobil, padda eller dator. Men för er som har en androidtelefon så får man ibland vara försiktig med ”tillbakaknappen” på mobilen och använda ”tillbaka” på hemsidan istället.


Den nya hemsidan är dessutom lyfter även fram er som är medlemmar i Sveriges Arbetsterapeuter genom olika förmåner. Dessutom har nu alla kretsar en egen sida, som alla ser likadana ut. Även om mängden innehåll styrs av varje enskild krets. Allt detta som ett steg i att uppmana fler till att gå med i facket och lättare kunna kontakta ens krets vid behov.

En till nyhet är att tidningen Arbetsterapeuten lyfts fram mer. Utvalda artiklar kommer bli mer sökbara. Så det blir enklare att hitta artiklar i gamla som nya utgåvor. För er som vill sprida tidningen underlättar även den nya sidan detta. Detta oavsett om du är medlem eller ej.


Så passa på att gå in och kolla igenom den nya sidan. Som vanligt är adressen: www.arbetsterapeterna.se


Ps. För er nyfikna kan jag även säga att senare i år (förhoppningsvis innan vår blir till sommar) kommer vi medlemmar att kunna logga in med mobil BankID. Varav det snart är slut på att hålla koll på fler koder och medlemsnummer :)

________________________

https://www.arbetsterapeuterna.se/

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Feb 17, 2019

Vad läser du?


Den senaste tiden har jag på händelser lagt upp nyheter där arbetsterapeuter/arbetsterapi nämns i media. Detta som ett steg att sprida nyheterna utan att behöva göra större inlägg. Så fortsätt håll utkik på händelser för att se fler nyheter under veckorna.


I veckan kom det senaste numret av Arbetsterapeuten. Varav jag började fundera på vilka fler tidskrifter som kan vara bra för oss arbetsterapeuter att hålla ett öga på. Alla tidskrifter är gratis, men kan ibland behöva att du registrerar ett konto för att komma åt allt material. För er som läser detta på bloggen får jag hänvisa er till Instagram där du kan se alla omslag på tidskrifterna (har du inte Instagram kan du följa länken nedan för att läsa alla inlägg direkt i din webbläsare utan konto).


Tycker du att någon tidskrift saknas? Kommentera inlägget eller skicka ett meddelande så kan jag tipsa om fler tidskrifter under händelser.



1. Bulletin (WFOT) Släpps två gånger om året där du får en massa information om arbetsterapi & vad WFOT pysslar med.


2. Medtech Magazine. Kommer 4 nummer per år. Du får nyheter om medicintekniska produkter, mässor, utbildningar & intervjuer med olika leverantörer.


3. Arbetsterapeuten. Sveriges arbetsterapeuters egna tidskrift som kommer i 7 utgåvor per år. Här får du allt från information till medlemmar, omvärldsbevakning & historier om olika människor (inte bara arbetsterapeuter).


4. Vetenskap & Praxis. SBUs tidskrift där du får olika resultat från olika rapporter, information om olika projekt samt olika granskningar av hälso- & sjukvården samt socialtjänsten.


5. Omtanke - Tidningen för vård & omsorg. Här kan du läsa om nya lagar & regler, relevant vidareutbildning, ny yrkesutrustning som är inriktat mot socialtjänst men även hälso- & sjukvård.


6. Funkisliv. En tidning som lyfter funkisfrågor & människor som inte alltid får det utrymme de förtjänar i traditionell media.

________________________

https://www.instagram.com/arbetsterapisverige/


https://www.wfot.org/bulletin


https://www.medtechmagazine.se/epages/archive.html


https://www.arbetsterapeuterna.se/Tidskriften/


https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-&-praxis/


https://www.ssil.se/tidningen


https://issuu.com/search?q=funkisliv


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Feb 11, 2019

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi


Så här dagen till ära, Nationella epilepsidagen, släpper Socialstyrelsen slutversionen av nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. En efterlängtad riktlinje då tidigare undersökningar sett att vården för personer med epilepsi har varit bristfällig och ojämlik. Detta trots att det är en av de vanligaste kroniska neurologiska sjukdomarna i Sverige, där ca 81 0000 personer är diagnostiserade med epilepsi.


Riktlinjerna består av 47 rekommendationer som berör alla inom sjukvården från utredningar till återkommande uppföljningar. En av rekommendationerna är även att många personer med epilepsi ska ha tillgång till ett epilepsiteam där bland annat arbetsterapeuter ska ingå.


Som vanligt kommer ni åt riktlinjerna på Socialstyrelsens hemsida där dom är gratis att ladda ner.


Ha en fortsatt bra vecka!

________________________

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2019/2019-2-8/

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Feb 10, 2019

SKL: Lagar hämmar vårdens utveckling


Oavsett var du som arbetsterapeut jobbar så styrs vi av olika lagar och förordningar. En del övergripande lagar så som HSL, SOL, LSS som lägger grunden för vård och omsorg. I nästa steg kommer mer specifika lagar t.ex. patientdatalagen & vårdgarantin som styr delar av hur vård & omsorg ska utföras. Sist kommer andra styrande dokument så som föreskrifter eller lokala riktlinjer på ens specifika område/arbetsplats (en väldigt förenklad beskrivning).

I samband med digitaliseringen har ibland våra lagar ibland svårt att hänga med. Något som kan begränsa utvecklingen inom vården. När väl nya lagar kommer kan sedan debatterna bli oändliga, se bara på GDPR…


I veckan hade Ekot ett inslag där SKL pratar om problematiken med rådande lagstiftning & den våg av digitalisering som pågår, i samband med att Sverige har som mål att vara bäst i världen på e-hälsa år 2025. Många regioner (& kommuner som inte nämns i inslaget) ser nu över sina journalsystem & vill kunna dela mer data mellan vårdgivare. Något som rådande lagstiftningen kan sätta käppar i hjulet för. Det är underbart svårt att i dagsläget få dela data mellan vårdgivare. För att inte tala om hur svårt det är när olika lagrum är involverade (SOU 2014:23). T.ex. att hemtjänsten egentligen inte får ta del av hemsjukvårdens anteckningar & vice versa.


På vår arbetsplats ser jag nästan dagligen hur svårt det är att se till att all den information vi har om våra patienter & brukare (i avsaknaden på bättre ord från Socialstyrelsen) kommer till nytta för den enskilde i alla lägen.

Självklart när samtycke finns för detta

Det ska bli intressant att se SKLs fortsatta arbete i dessa frågor. För ska vi nå målet 2025 är det hög tid att sätta igång arbetet för en lagstiftning som ser till nyttan av digitalisering samtidigt som informationen hanteras på ett säkert viss där rätt personal bara har tillgång till den information hen behöver.

________________________

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7147024


https://bit.ly/2E1ralh

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Feb 06, 2019

Återhämtningsguiden - för dig som mår dåligt


Då var det dags för ett nytt segment här på kontot. Framöver kommer jag att successivt ge lite tips om olika produkter och tjänster. Varav om har ni önskemål eller tips kring vad du vill läsa om är det bara att höra av sig.


Först ut är den sprillans nya appen ”Återhämtningsguiden - för dig som mår dåligt” (den släpptes 190205). Målgruppen till appen är vem som helst som har det jobbigt av olika anledningar. Det kan t.ex. handla om psykiska sjukdomar och ohälsa, men också personer som går igenom en kris så som en skilsmässa.


Sedan 2016 har NSPH Skåne som är ett arvsfondsprojekt arbetat fram två Återhämtningsguider; Återhämtningsguiden - för dig inom heldygnsvård och Återhämtningsguiden - för dig som mår dåligt. Återhämtningsguiden är skriftliga material (och nu även som app) som kan fungera som verktyg för den som mår psykiskt dåligt och är i behov av återhämtning. Den som i sin yrkesroll möter målgruppen kan använda materialen som ett stöd i arbetet.


Återhämtningsguiden – för dig inom heldygnsvård är ett verktyg för den som är inlagd på en heldygnsvårdsavdelning och syftar till att skapa en förståelse för nuläget och en plan för såväl återhämtning, som tiden efter utskrivning.


Det är Återhämtningsguiden - för dig som mår dåligt som nu lanseras som app, för att kunna nå en bredare målgrupp, och även göra det lätt för individer att ha med sig den. Materialet är till för den som har behov av återhämtning och kan används i flertalet verksamheter, så som öppenvård, primärvård, socialpsykiatri och företagshälsovården. Fördelen med appen är att informationen och materialet, som innehåller flertalet skrivövningar där personen själv får reflektera och skriva ner viktiga saker kring sitt mående och svåra situationer, blir mer lättillgänglig.


Appen är helt kostnadsfri och går att ladda ner på App Store och Google Play.

Självklart finns material kostnadsfritt på länkarna nedan. Se även NSPH Skånes Facebook för aktuell information.

________________________

https://www.facebook.com/nsphskane.se

http://www.aterhamtningsguiden.se/


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Feb 01, 2019

Rörelsehinder och övervikt - en ond cirkel



Dags för ännu en avhandling. Denna gång för oss arbetsterapeuter 4 st tvärvetenskapliga studier som tydligt visar på att vi måste bli bättre på att prata om eventuella problem övervikt och fetma kan ge för personer med rörelsehinder. Avhandlingen står Marianne Holmgren för, som disputerade inom vårdvetenskap med inriktning handikappvetenskap. Den 20 november gick hon upp med avhandlingen:” It's time to talk about mobility disability and overweight. Quality of life and need of preventive measures from the perspective of people with mobility disability and public health nurses.”


Som jag skrev innan är avhandlingen för oss tvärvetenskaplig men berör många områden som även vi borde hålla ett öga på. I sina studier har Marianne undersökt om övervikt hos personer med rörelsehinder påverkar dessa personers livskvalité och delaktighet.


Avhandlingen beskriver att personer med rörelsehinder ofta hamnar i en ond cirkel. På grund av deras funktionsvariationer uppstår svårigheter inte bara på grund av mindre fysisk aktivitet utan även sämre ekonomiska förutsättningar. Svårigheterna leder till sämre upplevd hälsa, smärta, psykisk ohälsa, sömnsvårigheter, minskad delaktighet och tillgänglighet för att nämna några exempel ur studierna.


Deltagarna berättade även att personal på vårdcentraler sällan pratar om problem med övervikt och fetma. Om samtalet lyftes under ett besök upplevde deltagarna att det inte blev förstådda eller att personalen på vårdcentralen saknade kompetens om deltagarnas rörelsehinder.


Som vanligt består avhandlingen av 4 olika studier med kvantitativ eller kvalitativ metod. Ta gärna en titt på avhandlingen i länken nedan. Som vanligt finns en massa bra artiklar och referenser som ni kan använda.


Ha en fortsatt bra dag!

________________________

http://portal.research.lu.se/portal/files/53596354/Marianne_H_KAPPAN_inkl._omslag.pdf


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Jan 29, 2019

Lär dig syntolka


Här kommer ett litet tips på kompetensutveckling till dig som vill lära sig mer om syntolkning. Utbildningen ger dig grundläggande kunskaper och råd för att höja livskvalitén för personer med synnedsättning.


Det är Göteborgs Stad i samarbete med Synskadades Riksförbund som tagit fram denna webbutbildning som riktar sig till handledare, ledsagare, anhöriga, vänner och bekanta till personer med synnedsättning. Oavsett om du möter personer med lite nedsatt syn eller personer som bara kan se konturer ger dig utbildningen en bra grund att förstå hur du kan förklara och beskriva din omgivning. Du får enkla tips på hur du ska syntolka. I vilken ordning du ska beskriva det du ser och hur du kan undvika att lägga in dina värderingar i syntolkningen.


Utbildningen tar ca 20 minuter att genomföra och består av 8 st filmer. Efter utbildningen får du svara på några frågor. Klarar du provet får du självklart ett diplom.

Kapitel 1 handlar om praktisk syntolkning med 6 st olika teman om t.ex. att syntolka på teater och bio, toaletten och restaurangen. Kapitel 2 har 2st teman och handlar om vad som är viktigt vid ledsagning.


Så klart är utbildningen gratis. Allt du behöver göra är att surfa in på länken nedan och börja din utbildning. Filmerna finns även tillgängliga på Youtube via Göteborgs Stad, om du vill använda dom i separat syfte.


I skrivande stund har 75 personer klarat provet. Blir du nästa?

________________________ https://lardigsyntolka.goteborg.se/


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Jan 27, 2019

Lets stay in touch - Fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter


Dags för ännu en avhandling. Denna gång var det Margret Buchholz, specialistarbetsterapeut som i förra veckan disputerade. Hennes avhandling handlar om fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter och heter: Let’s stay in touch! Remote communication for people with communicative and cognitive disabilities.


Vad är då fjärrkommunikation? All kommunikation som du gör via mobil, platta eller dator i form av sms, e-post, videosamtal, sociala medier och andra typer av meddelandetjänster är fjärrkommunikation. Något som är en förutsättning för delaktighet i dagens samhälle.


Det används för social gemenskap och för att boka in olika slags av aktiviteter. Vi förväntas ha tillgång till internet och telefon, surfplatta eller dator för att kunna utföra viktiga aktiviteter som att kontakta hyresvärden, hälso- & sjukvården, försäkringskassa eller kontakta support för olika tjänster.


Personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter som har svårt att uttrycka sig i tal och skrift kan ha stora begränsningar i tillgången till fjärrkommunikation.


Margrets avhandling har som syfte att utforska och beskriva fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter. Avhandlingen fokuserar på fjärrkommunikation i relation till självbestämmande och delaktighet samt undersöker personernas egna erfarenheter, förskrivares och stödpersoners erfarenheter.


Avhandlingen beskriver hur tillgång till fungerande fjärrkommunikation är viktigt för att ha kontroll över sitt eget liv, självbestämmande och delaktighet. Den beskriver också hur det behövs ökad tillgång till fungerande teknik, kunskap och stöd för att personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter ska kunna fjärrkommunicera som de själva önskar.


Margrets avhandling är väldigt aktuell och belyser vikten av tillgänglighet och delaktighet i vår allt mer digitala värld. Så tar er gärna tiden och läs den eller diskutera den på kontoret.


Länken till avhandlingen hittar du självklart nedan. Ha en fortsatt bra dag!

________________________

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57718


http://hdl.handle.net/2077/57718


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Jan 22, 2019

Vardagslivspodden - Nytt år, nya möjligheter



Som en del av er känner igen delade undertecknad utmärkelsen Sveriges Arbetsterapeuters Inspiratörsutmärkelse tillsammans med @Vardagslivspodden med Jossan och Tessan under Fullmäktige i november 2018.

Förhoppningsvis läste ni även om utmärkelsen i Tidskriften Arbetsterapeuten (och självklart om fullmäktige) där Vardagslivspodden och jag blev intervjuade.


En av frågorna i intervjun var om jag skulle få va med i ett poddavsnitt framöver. Ja, som ni kanske förstår så är den dagen kommen.


Idag släppte Vardagslivspodden sitt senaste avsnitt där jag blir intervjuad. Jag tycker att ni borde surfa in på länken nedan eller gå till ---> @vardagslivspodden där en klickbar länk ligger i deras bio och lyssna på avsnittet.


På deras Insta hittar ni även länk till deras intervju i P4 från här om veckan som ni också borde kolla närmare på.


Så här beskriver Jossan och Tessan sin podd: ”De två arbetsterapeuterna Jossan och Tessan lyfter de allt för sällan omtalade ämnet arbetsterapi ur ett vardagsperspektiv. Veckans hjälpmedel, vardagstips och veckans fråga är bland annat återkommande segment i denna unika podd. Här diskuteras vardagen ur ett arbetsterapeutisk perspektiv där allvar blandas med humor.”


Ha en fortsatt bra dag!

________________________

www.vardagsliv.podbean.com


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist #vardagslivspodden #vardagslivsmedjossanochtessan


Jan 20, 2019

Arbetsterapeutiska interventioner vid Parkinsons sjukdom


I Sverige lever ca 20 000 personer med sjukdomen Parkinsons. En kronisk neurodegenerativ sjukdom innebär att nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin långsamt förtvinar & leder till ökade funktionshinder.


Parkinsons delas ofta upp i tre faser: tidiga fasen, fluktuationsfasen & komplikationsfasen. De olika faserna innebär olika behandlingsformer & interventioner för att behandla symtomen. Vanliga symtom är: rörelsehämning, muskelstelhet, skakningar, nedsatt balans, smärta, domningar, nedsatta exekutiva funktioner. Men sjukdomen innebär också en del psykiska symtom så som: koncentrationssvårigheter, språkfattigdom, ökad stresskänslighet & känslomässig avtrubbning.


Arbetsterapeuter har en roll vid utredningen för diagnossättningen. Det är även viktigt med en arbetsterapeutisk utredning efter diagnos.


Beroende på vilken sjukdomsfas patienten befinner sig har vi arbetsterapeuter olika interventioner. Viktigt är att vi arbetsterapeuter kommer in tidigt i sjukdomsförloppet för att patienter ska kunna bibehålla sin livskvalité, självständighet & fortsätta känna en delaktighet i det dagliga livet.


Vanliga arbetsterapeutiska interventioner kan vara: fallpreventiva åtgärder, stödja egenvård, träning av handfunktion, förflyttning-, gång- & koordinationsträning, träning i aktivitet, stresshantering, utprovning av olika hjälpmedel, intyg för eller anpassning av hem- eller arbetsmiljö, trycksårsprevention, information till patient eller närstående m.m.


Nedan finner ni länkar till en systematisk översikt kring arbetsterapeutiska interventioner samt två PDF filer med olika riktlinjer för arbetsterapeutisk rehabilitering vid Parkinsons.


________________________ https://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=31387&childId=19714


https://www.parkinsons.org.uk/sites/default/files/2017-12/otparkinsons_bestpractiseguidelines.pdf


https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4413458/pdf/39.pdf


http://www.parkinsonnet.info/media/14820461/ot_guidelines_final-npf__3_.pdf


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #vadgörenarbetsterapeut #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Jan 17, 2019

Rehabilitering vid MS


Cochrane släppte i måndags en översikt som handlar om rehabilitering för personer med MS, Rehabilitation for people with multiple sclerosis: an overview of Cochrane Reviews. Helt enkelt en översikt av tidigare systematiska översikter från Cochrane översikter (sammanlagt 15 Cochrane översikter, vilket innebär totalt 168 studier).


Frågan som denna översikt ställer sig är om personer med MS som deltar i olika rehabilitering program ser förbättringar inom bland annat eventuella funktionshinder, förbättring av fysisk aktivitet och livskvalité? Som vanligt jämförs denna grupp med personer som får andra typer av interventioner eller placebo. Man tittade även på insatser från specifika yrkesroller samt interprofessionell rehabilitering.


En del av åtgärderna som är inkluderade i översikten är: fysisk aktivitet, arbetsterapeutiska och arbetslivsinriktade interventioner, kognitiva interventioner, kost och diet, behandling för spasticitet samt information med mera.


Tyvärr fick arbetsterapi låga poäng för sina behandlingar i dom inkluderade studierna. Men detta förklaras mycket till felaktigheter i respektive studies metoder, vilket direkt drar ner betyget för hela studien. Således får interventionerna en sämre trovärdighet.

Som vanligt är dessa översikter väldigt stora. Men ofta en väldigt bra källa till artiklar och referenser. För er som vill läsa mer.


Nedan finner ni två länkar varav den första är hela översikten i PDF. Den är egentligen inte gratis. Men länken är till Cochrane så passa på att ladda ner översikten så länge länken fungerar.


Ha en bra dag!

________________________

https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD012732/media/CDSR/CD012732/CD012732.pdf


https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD012732.pub2/full


#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist


Jan 13, 2019

LSS utredningen. Sammanfattning av slutbetänkandet



Det har varit svårt att missa att slutbetänkandet för LSS utredningen (Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88)) nu är inlämnad.


Hej Olika har gjort en sammanfattning av vad utredningen innebär. En del av sammanfattningen ser ni i bilderna ovan. Självklart hittar ni hela sammanfattningen på länken nedan.


Vad är nästa steg för utredningen nu då? Jo bland annat ska de förslag som tagits fram i utredningen gå ut på remiss till berörda myndigheter, organisationer och kommuner. Självklart kan även du som privatperson lämna åsikter på remissen. Beroende på svaren kan förslagen från utredningen läggas ner eller leda till olika propositioner. Utredningen ger själva förslag att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022.


Mitt tips här är att följa bland annat vårt fackförbund samt SACO och funktionhinderrörelsens olika debattartiklar och remissvar framöver för att hålla dig ajour i frågan.


Ha en bra dag!

________________________

https://hejaolika.se/artikel/detta-vill-lss-utredningen/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou-201888/

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist


Jan 11, 2019

Vårdgaranti ny lag 2019


Då kör vi en uppföljning på inlägget från 16/10. Från & med årsskiftet har revideringen av lagen om vårdgaranti börjat gälla. Lagen gäller verksamheter på primärvårdsnivå & betyder i sin korthet att den som söker vård för ett nytt, oväntat eller försämrat/förändrat tidigare känt hälsoproblem har rätt till en medicinsk bedömning inom 3 dagar av legitimerad personal (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller psykolog, samt även kurator). Den tidigare lagtexten garanterade bara läkarkontakt. Detta som ett steg för att förbättra vården i de ca 42 miljoner årliga besök som sker till primärvården vård. Genom förändringen ska bedömningen & vården effektivare kunna ges efter patientens behov.


Av de drygt 27 miljoner årliga primärvårdsbesök som har varit till andra professionsgrupper än läkare har arbetsterapeuter & fysioterapeuter stått för ca en tredjedel av besöken


I Propositionen till lagändringen (2017/18:83) står det:


”Den enskilde ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- & sjukvårdspersonal inom primärvården. Den görs av någon med tillräcklig kompetens för att bedöma patientens tillstånd & behov av hälso- & sjukvård. Det medicinska yrkesansvaret innebär att var & en som arbetar inom vården har ett ansvar för sina egna bedömningar, beslut & åtgärder inom yrkesutövningen. Avgörandet om vem som bör utföra den medicinska bedömningen bör i första hand bero på patientens aktuella behov. Detta gäller även på vilket sätt bedömningen ska göras & kommuniceras”.


I sin helhet är den nationella vårdgarantin uppbyggd i 4 delar. 1. Första kontakten med vården. 2 första läkarbesöket. 3 specialistbesök. 4 behandling initierad av specialist.


På Instagram hittar ni fler bilder med bland annat materialet ifrån SKL. Länk till materialet & en del artiklar hittar ni som vanligt här nedanför.


Hur har ni märkt av några förändringar i era verksamheter? Kommentera gärna nedan.


Ha en fortsatt bra dag!

________________________ https://bit.ly/2SOEjDt

https://bit.ly/2M3013O

https://bit.ly/2H6OmlU

https://bit.ly/2VKPkYc

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist




Jan 06, 2019

Bättre arbetsmiljö för arbetsterapeuter




Hej och välkomna till första inlägget 2019!

Under sista delen av 2018 skrevs några debattartiklar om arbetsterapeuters arbetsmiljö. Artiklarna bygger på en studie av Lunds universitet & Sveriges Arbetsterapeuter. Medlemmar i facket har tidigare fått mail kring denna undersökning, där resultatet ligger under ”min sida” på Sveriges Arbetsterapeuter hemsida. Där kan ni även se resultaten utifrån er krets.


Mycket kan ni själva läsa vidare i de länkade artiklarna. Första länken är även en länk till P4 Västerbotten som tidigare i veckan diskuterade vår arbetsmiljö tillsammans med Brita Winsa, hälso- & sjukvårdsdirektör i region Västerbotten & Kristina Hultman, Förste vice ordförande Sveriges Arbetsterapeuter. Intervjun börjar runt 33.50 in i programmet.

Men här kommer även några siffror studien som gäller över hela riket (per krets hittar ni som sagt under ”min sida”):


Visar tecken på lättare stressymptom: 40,1%


Visar tecken på måttligt stressymptom 17,5%


Upplever att man inte & knappt hinner med arbetsuppgifter 62,2%


Uttalat Utmattningssyndromenligt socialstyrelsens kriterier 21%


Har övervägt att söka ny tjänst det senaste året 58%


Hur kan vi förbättra dessa siffror? En del förslag från debattartiklarna lyder:


Arbetsgivare ska erbjuda en rimlig arbetsbelastning & möjlighet till reflektion & återhämtning på arbetstid.


Tid & resurser avsätts för kompetensutveckling samt att planer tas fram för hur karriärvägar ska utvecklas.


Lönespridningen ökar samt att arbetsgivare tar fram konkreta långsiktiga planer för hur kvinnodominerade akademiska grupper i hälso- & sjukvården ska få kraftigt höjda generella lönenivåer.


Chefer har ett rimligt antal underställda samt mandat & förutsättningar att skapa en god organisatorisk & social arbetsmiljö. ________________________ https://t.sr.se/2SGlWk2

https://bit.ly/2CRPNAe

https://bit.ly/2Tw6Qh3

https://bit.ly/2SANuHt

https://bit.ly/2F9g3sv

Dec 20, 2018

Fri utbildning i digital kompetens


Då var jag tillbaka efter ett litet kort uppehåll. Det har hänt en hel del saker sedan förra veckans inlägg. Så jag kommer lägga upp några nya inlägg här under jul & nyår. Håll utkik vettja.


Under detta år har jag haft några inlägg om hur vi arbetsterapeuter behöver hålla oss ajour kring digitalisering & digital kompetens. Senast var om digitala hjälpmedel & innan det ett inlägg kring forskning om tillgång till internet & hur det används bland ungdomar & unga vuxna med lindrig & måttlig intellektuell funktionsnedsättning.


En del av oss kommer i kontakt med människor som har svårigheter att ta del av den digitala utvecklingen och vår digitala vardag. Oavsett om det handlar om att betala räkningar via nätet, använda mobilt bank id vid signering eller att anpassa sin mobil/platta efter behov. Därför kommer här ett tips om hemsidan Digitala Jag. Hemsidan är framtagen av Google akademin & arbetsförmedlingen.


Syftet med ”digitalajag.se” är att alla ska känna sig trygga i den digitala vardagen. Google & AF hoppas kunna sänka trösklarna genom att erbjuda en gratis utbildningsplattform med korta innehållsdelar som berör våra vanligaste digitala tjänster inom ämnena Säkerhet & Integritet, Kommunicera online & Söka jobb.


Varje ämne har olika teman, som ni kan se i bilderna ovan (exemplet är från temat Digitala hjälpmedel), & varje tema har olika innehållsdelar. Efter varje avslutad utbildning får man ett intyg.


Jag kommer själv att sprida denna hemsida i våra organisationer som ett frivilligt sätt att möjliggöra ökad kompetensen bland våra medarbetare kring digitaliseringen.

Har ni tips på liknande sidor? Eller har du exempel på vart vi som arbetsterapeuter skulle kunna använda denna sida? Kommentera gärna nedan.

Ha en fin dag!

________________________

www.digitalajag.se

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Dec 6, 2018

Tips på konton att följa



Hej alla!

Ni har blivit en rätt så stor skara som följer detta konto, varav jag märker att intresse verkligen finns hos er. Fler och fler delar inlägg, kommenterar och gillar det som läggs upp. Då intresset för kunskap om arbetsterapi verkligen växer så vill jag således tipsa om andra konton som också berör arbetsterapi på ett eller annat vis.


Har försökt tipsa om konton som berör lite olika områden. Både på svenska och engelska.

Har ni fler tips på bra konton är det bara att ni hör av er så försöker jag framöver att länka även dessa.


Glöm inte heller att bli medlem på här på @theothub som är ett internationellt community för oss arbetsterapeuter. Där hittar ni allt från nyheter, bloggar, poddar, forskning samt forum som bara berör arbetsterapi. Självklart är medlemskapet gratis! Ni har ju hittat hit om du läser detta. Så bli medlem som sagt :)


Kontona är taggade i bilderna ovan så ni enkelt kan ta er vidare.

För er som läser detta på nätet så finner ni länkarna nedan till dessa konton.

Ha en fortsatt bra vecka!

________________________

https://www.instagram.com/amoccupationaltherapy/

https://www.instagram.com/theothub/

https://www.instagram.com/vardagslivpodden/

https://www.instagram.com/arbetsterapeuterna/

https://www.instagram.com/readysetot/

https://www.instagram.com/allietheot/

https://www.instagram.com/arbetsterapeuter/

https://www.instagram.com/anpassaskolan/

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Dec 2, 2018

Digitala hjälpmedel - för unga och äldre



Till er som firar advent så vill jag önska er en trevlig sådan. Men annars hoppar vi direkt på tåget kring digitala hjälpmedel. Idag tänkte jag tipsa om två olika nyheter. En kring hur digitala hjälpmedel kan stärka läsutvecklingen, samt en nyhet kring digitala terapidjur.


Först ut kan vi läsa om Thomas Nordströms avhandling som belyser möjligheten att stärka alla elevers läsutveckling. Detta genom ”systematiska bedömningar eller kartläggningar av läsfärdigheter och på betydelsen av att använda ny digital teknik för att främja alla elevers rätt till lärande utifrån ett inkluderande förhållningssätt”. Genom resultaten kan man bättre individanpassa undervisningen.


Nyhet nummer 2 handlar om interaktiva terapidjur som företaget Caminio Care har tagit in i sitt sortiment. Enligt tillverkarna kan digitala terapidjur användas för att ”bidra till att motverka oönskade symptom av demenssjukdom så som oro, apati, sömnsvårigheter och ångest. Samtidigt kan djuren öka ett personligt engagemang och ge positiv stimulans”. Samtidigt som det inte krävs lika mycket skötsel och kostnad som med ”riktiga” husdjur. Likande produkter har funnits på den svenska marknaden i flera år redan i form av Musikdockan som kan användas på demensboenden.


Vad säger ni. Skulle ni vilja ha ”riktiga” eller digitala terapidjur i era verksamheter?

Ha en fortsatt bra helg!

________________________ https://www.forskning.se/2018/11/29/digitala-hjalpmedel-starker-lasutvecklingen/

https://www.medtechmagazine.se/article/view/634369/digitala_terapidjur_till_demensvarden

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Nov 27, 2018

Arbetsterapi i media



Här kommer ett lite kortare inlägg en tisdag som denna. Vill lite snabbt tipsa om fyra nyheter som dykt upp den senaste tiden. En insändare, en prisutdelning och två avhandlingar. Alla nyheter handlar om oss arbetsterapeuter.


Det är bara att ni klickar er vidare på länkarna nedan för att komma till nyheterna.


Ha en fortsatt bra vecka!

________________________ Nyhet 1: http://www.ostrasmaland.se/article/arbetsterapeuter-far-vardagen-att-funka/?fbclid=IwAR0E0wCC4CDvkkDa-4Cp2JljsFckO3LRD1_CYEfA8dhfE5hN8Wml75KWOds


Nyhet 2: https://www.skolporten.se/forskning/intervju/manga-faktorer-styr-elevers-kansla-av-delaktighet/


Nyhet 3: http://news.cision.com/se/sodra-alvsborgs-sjukhus/r/angela-bangsbo-disputerar-med-forskning-om-integrerad-vard-for-skora-aldre,c2681632


Nyhet 4: https://www.med.lu.se/intramed/styrning_organisation/nyhetsbrev_fraan_fakulteten_institutionerna/nyhetsbrev_ihv/haelsovetenskaper_interna_nyheter_info/nydanande_och_innovativ_forskning_faar_pris #arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Nov 25, 2018

Article: Access to and use of the Internet among adolescents and young adults with intellectual disabilities



Vi avslutar denna vecka med lite mer forskning från LiU. Denna gång skriven av en arbetsterapeut som en första artikel ur ett doktorandsprojekt.


Artikeln i fråga är “Access to and use of the Internet among adolescents and young adults with intellectual disabilities in everyday settings”. Studien bygger på en kvalitativ metod där 15 ungdomar & unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning observerades i vardagliga miljöer för att sedan delta i uppföljande intervjuer med foton.


Syftet med studien var att utforska & beskriva tillgång till internet & hur det används bland ungdomar & unga vuxna med lindrig & måttlig intellektuell funktionsnedsättning.


För att ge studien lite perspektiv så har 98% av svenska hushåll tillgång till internet varav 9 av 10 minst en smarttelefon hemma. Trots detta har vi ca 500.000 svenskar som inte använder internet dagligen (Källa: Svenskarna & Internet). Vi har ett digitalt utanförskap i Sverige där vi arbetsterapeuter framöver kommer allt mer behöver titta även på delaktigheten i digitala miljöer.


Tillbaka till studien. Resultatet visar att tillgång till enheter för att koppla upp sig mot internet fanns, t.o.m. till flera enheter än deltagarna använde sig av. Studien visar att det fanns utmaningar i att använda internet, men deltagarna använde sig av ett flertal strategier såsom att reducera antalet enheter & använda sig av färre, personliga enheter för att delta i internet-aktiviteter. Väldigt få deltagare hade anpassade enheter eller särskilt anpassade program installerade på sina enheter, varav närstående ibland fick hjälpa till för att skapa möjligheter till användande. Övriga strategier som användes för att hantera en digital miljö & ta del i internet-aktiviteter var huvudsakligen att ta stöd av andra, använda bilder & textbaserat stöd t.ex. förskrivna lappar, men också ljud & röst-styrda system.


Vill ni läsa mer? Följ då länken nedan så kommer ni åt den I fulltext.


Ha en bra söndag!

________________________

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/13668250.2018.1518898

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltherapist



Nov 12, 2018

Autism & ADHD vid Downs syndrom



Välkommen till en ny vecka!


Idag vill jag tipsa om broschyren ”Autism och ADHD vid Downs syndrom” som är framtagen av Svenska downsföreningen tillsammans med Arvsfonden. Broschyren bygger på en forskningsstudie vid Akademiska barnsjukhuset och Habiliteringen i Uppsala.


Tyvärr har neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar tidigare inte alltid uppmärksammats hos barn med Downs syndrom. Ofta har symtomen tolkats som en följd av barnets intellektuella funktionsnedsättning, varav symtomen (den neuropsykiatrisk funktionsnedsättningen) inte behandlats.


I broschyren kan vi bland annat läsa att det rekommenderas att insatser och stöd sätts in redan vid misstanke av autism eller ADHD. Detta för att lägga en bra grund för ett fortsatt lärande och för att kunna minska problemskapande och självdestruktiva beteenden.

Som stöd för detta kommer habiliteringen att kunna ge råd, stöd och behandling till patienten och dess närstående (in träder arbetsterapeuten). Vi kan bidra med allt från AKK, anpassning av förskola, skola eller fritids, öka delaktigheten och därmed bryta eventuell isolering.


Broschyren är informativ och finns även som lättläst. Så passa på att läs mer i broschyren.

Tyvärr är denna problematik återkommande. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har en sämre hälsa och har en lägre förväntad medellivslängd. Det är upp till oss att fortsätta sprida kunskap och bidra till en bättre hälsa för alla i vårt samhälle.

Ha en fortsatt bra vecka!

________________________ http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_downforeningen/news/ny-broschyr-om-autism-och-adhd-vid-downs-syndrom-330842

#arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #arbetsterapi #arbetsterapeut #arbetsterapisverige #rehabilitering #theothub #occupationaltherapy #occupationaltheraphist #funkis #downssyndrom #adhd #autism

The Occupational Therapy Hub

  • Facebook - White Circle
  • Instagram - White Circle
  • Twitter - White Circle
  • LinkedIn - White Circle

Copyright © 2020 The OT Hub Ltd

Information and recommendations on The Occupational Therapy Hub are shared by the global community. Whilst we review all pages, we cannot guarantee the accuracy of information provided. Content within the platform does not constitute medical advice. Get in touch.